Kos nere i byn!

Igårkväll hade vi alla fyra ledigt samtidigt. Hör och häpna. Det har nog hänt typ... en gång innan kanske? Annars har det alltid varit att någon av oss har varit på jobb eller ska på nattvakt. Så kvällen firade vi av riktigt ordentligt, piffade till oss så vi blev riktigt snygga, åkte ner till byn och njöt av god sushi på Sumo! Veeeldig koseligt sted! När vi kom in i det rummet vi skulle sitta i såg det ut som vi skulle sitta på golvet (as in Japan), men borden var liksom nere i ett hål i golvet så det såg ut och kändes som vi satt på golvet och servitriserna var långt ovanför oss. Häftigt! Sushin var i alla fall galet god och vi spenderade en del pengar där... Men det är lite det jag gillar med Norge. Att man kan gå ut och äta och dricka för en ganska trevlig summa, och det bästa av allt - pengarna tar inte slut för månaden!

Igår när jag jobbade var det dessutom en travel jävla skitdag och jag kände verkligen för att åka hem och jobba med bra kollegor. Det finns många bra kollegor i Norge också, men det är mycket mer "mitt och ditt" gällande patienter. Hemma jobbar man i team med andra undersköterskor eller sjuksköterskor och jag har i alla fall erfarenheter av att man hjälps åt om någon behöver hjälp och ber om det. Om man har tid såklart. Man är där gemensamt, för patienterna, för att de ska ha det bra. På min gamla arbetsplats hemma i Karlskrona försöker man hålla sig till sina grupper, att de som jobbar på nedre svarar på ringningarna från de salarna, MEN om det ringer väldigt länge så svarar man.

Helt tvärt om här i Bergen. Du har dina patienter och dina rum, det är du och ingen annan som ska fixa och svara på ringningar. Tror inte jag varit med om att någon svarat på en ringning på ett rum jag haft om jag varit upptagen. Om det ringer i typ 5 min kanske man själv kan räkna ut att man uppenbarligen kanske är upptagen med annat, kanske hos en annan patient? Ber man om hjälp av kollegorna tar det ofta väldigt lång tid innan man får hjälp, om man får det. Och ungefär så var det igår. Fick jobba kvar till kl 16 i stället för kl 15. Fick fixa i ordning en patient själv på eftermiddagen, efter min arbetstid var slut, för det var ingen som hjälpte mig när jag bad om hjälp, och det var ju min patient. Och även om jag inte hunnit fixa i ordning honom så var det inte så att kvällspersonalen erbjöd sig att hjälpa till. Och anledningen till att jag inte hunnit fixa med honom var att en annan av mina patienter blev dålig. Så nej, prio 1 är inte riktigt att någon ska få tvätta av sig när någon annan ligger och skriker och gråter av smärtor. Prio 1 just då är att få patienten att må bättre och utföra de ordinationer som läkaren ger mig. Och då hjälps man åt i mitt huvud! Inte fan sitter man på en stol när en kollega springer runt och fixar och ber om hjälp...

Gick direkt till Kiwi efter jobbet och köpte öl, satte mig i soffan och var arg/ledsen. Underbart att jag har så fina vänner här så man kan kräka av sig all irritation! Detta är verkligen nackdelen med att vara här att jobba. Man är väldigt ensam och jag kan verkligen sakna att ha kollegor. Därför kände jag att kvällen var välbehövlig!