Skärpning!

Okej, ber om ursäkt. Jag har verkligen varit SJUKT dålig på att uppdatera här de senaste veckorna. Vet inte varför jag inte skrivit, men kanske får skylla på jobb och trötthet. Kan man göra det?

Livet här på Inndalsveien är ungefär som förut. Vi är fullt hus och dagarna/kvällarna spenderas på jobb eller i soffan med varandra. Ibland blir det ett glas vin och samtal kring livet... Djupt, I know, men förvirringen är total till och från. Vad ska man göra med livet? Ska jag jobba med detta resten av mitt liv, i 40 år till? Ska jag vidareutbilda mig? Till vad? Vart ska jag bo? Vad vill JAG?
Typ så. Haha. Men vi är duktiga att ge varandra goda råd och att vi måste leva i nuet, njuta av vad vi gör nu, osv. Men det är inte alltid så lätt att leva i nuet. Snart är det 31 januari och vad händer då? ...

Måste erkänna att jag faktiskt är lite besviken också. Som det är nu kommer jag vara fri 31/12 och 1/1. JAHA? KUL... Vill verkligen jobba, vad fanken ska jag annars göra? Först skulle Anna åka hem, men nu blir det nog jobb för henne, förmodligen natten till 2/1. Så förhoppningsvis är jag inte helt ensam här borta i Bergen... Annars får gärna någon komma och hälsa på ;)

Jobbade med en supersöt hjeplepleier (undersköterska) igårkväll! Hon var så gullig och tyckte att det var så bra att jobba med svenskar, vi var alltid villiga att hjälpa till ute hos patienterna osv. Och när vi slutade igår kväll fick jag en av de finaste kommentarerna jag fått på länge: "Åh, du är så flink, du må vänta med o skaffa man och barn så du kan komma hit och jobba fler gånger"
Kan man bli annat än varm i hjärtat av sånt?? :)