Dagen då framtiden låg i mina händer... Del 3

JAAAA! Jag blev godkänd på vår nationella jäkla tenta, NKSE! Känns sjukt underbart och nu är det bara två steg kvar; bedside på måndag och vår c-uppsats. Examen kom en mil närmre idag känns det som, om EN MÅNAD BLIR JAG SKUKSKOTERSKA!

Published with Blogger-droid v1.6.8

Dagen då framtiden låg i mina händer... Del 2

Imorgon är det dags. Imorgon avgörs det. Imorgon får vi veta resultatet på vår nationella slutexamination, NKSE. Denna jävla tenta, rent ut sagt... Har varit sjukt nervös idag och kommer vara ännu mer nervös imorgon bitti. Det som är så förbannat nervöst är ju att denna jäkla grejen kommer att avgöra min framtid. Saken är den med att om man kuggar är det för det första över 3 veckor tills omtentan är och för det andra är det helt omöjligt att plugga till den, vilket gör att det blir ett jäkla lotteri oavsett när man skriver den. Jaja.. Nog sagt om det antar jag..

Klockan 8 är jag hos Maria, då läggs resultatet ut. Sen ska vi fira eller sörja med vin tillsammans med vårt uppsatsskrivande! Well well, återkommer med resultatet.

ALERT-utbildning

Idag har jag varit på ALERT-utbildning. ALERT står för Acute Life-threatening Events - Recognition and Treatment och är ett verktyg för vårdpersonal att upptäcka patienter med sviktande funktioner och livshotande tillstånd  i tid för att på så sätt undvika intensivvård eller sätta in intensivvård i god tid.
I konceptet utgår man från vissa vitala parametrar för att mäta patientens tillstånd och patienten får poäng för olika värden. Målet är självklart att ha 0 poäng, men det är ganska sällan. De flesta "friska" patienter hamnar på 1-2 poäng utan några större konstigheter. Skalan vi använder oss av i Blekinge Landsting ser ut såhär:

Bilden är lånad från Landstinget i Östergötland. CNS står för Centrala nervsystemet och innebär att man kontrollerar neurologisk funktion kan man säga.

Genom att mäta puls, andning, blodtryck, temp och CNS får alltså patienten olika poäng. Om patienten t ex har 23 i andningsfrekvens, 120 i puls och 38,2 i temp får han/hon 5 poäng och utifrån vilken poäng denne får finns det riktlinjer för hur vi ska handla, t ex nya kontroller, ringa jourläkare eller MIG-team. Ett MIG-team är en mobil intensivvårdsgrupp och består av en intensivvårdsläkare och en intensivvårdssjuksköterska. Teamet ska fungera som konsulter som kommer upp till vårdavdelningen och tittat på patienten och där efter diskuterar eventuella åtgärder tillsammans med den doktor som är patientansvarig.

Det blev lärorikt och en uppdatering kring handlande i akuta och livshotande situationer. Det har med andra ord varit en superbra och intressant dag!
Time to sleep, ny dag imorgon!

SOS Alarm verkar ha hamnat i blåsväder...

Efter det uppmärksammade fallet med Emil Linnell som inte fick någon ambulans trots att han uppenbarligen var allvarligt sjuk. Dessvärre slutade detta med att Emil avled när ingen ambulans skickades. Nu verkar det uppdagas att fler och fler varit med om liknande saker när de ringt SOS Alarm, DN publicerar några av läsarnas egna berättelser. Intressant och skrämmande att läsa sådant och jag undrar verkligen var som gått fel. Vilka är det som jobbar på SOS Alarm? Vad krävs det för kompetens? Jag hoppas innerligt att berättelserna DN publicerat är några enstaka händelser och inte något vanligt förekommande.. Det är kanske dags att SOS Alarm ser över vad som brister.. Är det enstaka individer eller brister det i systemet och organisationen? Som sagt, det vore nog bra för svenska folket om SOS Alarm funderade över vad som gått fel...

Dessvärre finns det ju nonchalanta människor över allt i sjukvården. Har själv varit med om läkare som inte velat komma och titta på patienter som blivit akut försämrade. För att inte tala om vårdcentralen. Nu har jag dock bytt till Hälsohuset och där är dom jättetrevliga och jag har fått uppfattningen om att de är mån om sina patienter. Där jag gick innan tycker jag man fick överdriva symtomen och hur man mådde med 100 ggr för att bli tagen på allvar och slippa höra kommentaren "kom tillbaks om det blir värre". Finns det något värre att höra när man söker vård? Självklart finns det de patienter som söker vård för jämnan, har själv varit med om sådana patienter, och jag tror alla inom sjukvården har det. Men, snälla, lita på patienten. Jag tror inte att människor söker sjukvård för skojs skull, jag tror verkligen att majoriteten söker vård när de verkligen behöver.

Dags för mig att avlägsna mig och börja packa ihop mig inför min cykeltur till jobbet. Ha en underbar dag, det ska i alla fall jag ha!

Underbar dag!

Dagen har varit kanon! Först mys och grill ute i stugan, sen öl på uteservering med Denise!
Stugan är verkligen helt underbar, man slappnar verkligen av när man är där ute. Blir alltid lika trött, men det är ju skönt i och för sig. Där är som en fristad, ingen elektronik över huvud taget och kass teckning på mobilen, så man är ganska svår att nå, vilket i sig kan vara väldigt skönt!

Under eftermiddagen/kvällen har jag hängt med Denise och bara haft det gött, sådär gött som man bara kan ha det på sommaren (trots att det inte är sommar än) på en uteservering! God, kall öl, lite dooleys-kaffe på Denise balkong och sen tillbaks till Stars för ytterligare en öl. Riktigt nice!

Har dessutom fått jobb i helgen på 48an! Jobbar kväll lördag och söndag. Så sweet, storhelg och allt! Mitt kära bankkonto kommer tacka mig i maj när lönen kommer, får ju bara 4100 kr från CSN då, så alla pengar är välkomna. Så, dags för mig att krypa till sängs. Skönt dock att börja kl 14 imorgon. Ska inviga min cykel hade jag tänkt! Fick ju en cykel av mamma och Mats i examenspresent, men ett par veckor för tidigt :) Dom ansåg att det är ju nu jag behöver en cykel, och det har dom ju så rätt i. Nu gäller det att klara tentan så jag får min legitimation bara.

Här får ni se resultatet av mina inbjudningskort som är ivägskickade till familj och släkt. Mycket nöjd över resultatet faktiskt :)

SOS-samtalet som gick helt fel...

SOS-samtalet som Emil Linnell ringde 30 januari finns nu upplagt på nätet, bland annat på Aftonbladet. Det är så fruktansvärt att läsa, jag kan bara försöka föreställa mig den panik han uttryckte i telefonen.. Så tragiskt och jag hoppas verkligen att hans anhöriga mår okej trots omständigheterna. Han blev bara 23 år.. Jag fattar inte hur denna sjuksköterska tänkte och resonerade. Tydligen har sjuksköterskan tidigare fått klagomål:
"Den manliga sjuksköterskan hade flera års erfarenhet av vårdarbete och hade jobbbat hos SOS-alarm i över ett år. Flera gånger hade felaktigheter i hans arbete, så kallade avvikelser från rutinerna, rapporterats till SOS Alarm.  Enligt SOS Alarm bröt sjuksköterskan mot alla riktlinjer när han vägrade att skicka ambulans trots upprepande vädjanden från den dödssjuke 23-åringen.
-Riktlinjen är mycket enkel - den som har medicinskt behov ska få ambulans, säger Fredrik Bergengård, presstalesman på SOS Alarm." (http://mobil.svt.se/2.27055/1.2403026/flera_anmalningar_mot_sparkade_skoterskan)

Fruktansvärt. Finner inga ord..

Berg-och-dalbana

Dagen har varit som en berg-och-dalbana, med en hel del up's and down's! I måndags under mittseminariet tyckte inte vår examinator att vårt syfte höll och hela vår värld rasade samman, ungefär. Efter att vi samlat oss kom vi fram till att han faktiskt inte påpekade något annat, förutom syftet och att vi måste ha en bättre problemformulering med vetenskaplig förankring.. Problemet är ju bara att examinatorn aldrig skulle säga att någonting är bra, så det negativa blir ju sååå mycket större.

Igår träffade vi vår handledare och diskuterade igenom vårt nya syfte som jag och Maria kommit fram till. Vi tyckte alla att det kändes bra, att syftet stämde med sökord och resultat. Idag pratade vår handledare med examinatorn och vi trodde allt skulle gå bra... Men tji fick vi! Det höll inte alls denna gången heller och vår värld rasade idag igen. Efter ett krismöte med handledare, försök att ställa frågor till examinatorn (dock utan resultat) och depp, lyckades vi tillslut komma fram till ett nytt syfte. Problemet var nu bara att våra sökord inte stämde med syftet... Så, vi gjorde en ny sökning och YES, vi lyckades hitta våra artiklar med de nya sökorden! Så jäkla skönt! Vi mejlade våra nya sökord och vårt nya syfte till vår handledare, som skulle prata med examinatorn. Jag och Maria var så sjukt nervösa när vi väntade på domen....
Tillslut, när vi satt och åt, ringde vår kära handledare och sa att vår examinator sa att syftet var okej! Det va så jäkla skönt och världens sten släppte från våra axlar! Det var en sån befrielse och sjukt lyckorus! Haha, tänk att en sån här sak kan påverka en så mycket!

Så nu är vårt syfte: att belysa strategier som främjar hopp hos cancerpatienter med en frågeformulering: Vilken inverkan har sjukvårdspersonalen på patientens hopp?

Känns skitbra just nu, jag känner hopp inför framtiden! ;)

Granskning av den svenska skolan

Aftonbladet gör en granskning av den svenska skolan och idag jämför de två löner. En riksdagsman och en lärare. Tycker det är lite, eller faktiskt väldigt konstigt att göra en jämförsele mellan två HELT skilda yrken. Påstår inte att lärare har för hög lön, nej, långt ifrån.. Det hade varit intressant att göra en lika dan granskning av den svenska sjukvården och de anställda och dess löner! När man tänker efter egentligen är lärare och sjuksköterskor två ganska konstiga yrken. Två yrken med låga löner efter flera års högskolestudier, yrken med mycket slit och jobb för denna lilla lön. Men, det är ju ingen som tvingat mig att bli sjuksköterska så jag brukar försöka låta bli att klaga. Tycker det är samma med alla faktiskt. Trivs man inte finns det faktiskt möjlighet till omskolning, det är ju det som är så fantastiskt i vårt älskade Sverige. Alla som vill har möjlighet att studera!

Igår hade vi mittseminarium, vilket i princip innebär att man har seminarium med examinatorn och stämmer av, får kritik och korrigeringar. Detta för att ha koll på hur det går för oss studenter och för att vi ska ha möjlighet att fixa det som kritiseras. Jag och Maria blev ganska frustrerade för examinatorn tyckte inte att vårt syfte stämde överens med vårt resultat. Det kändes rätt så skit efteråt faktiskt, men efter kaffe och sol kändes det bättre! Så nu har vi försökt fixa till syftet och hoppas bara att examinatorn nu kan säga att det är okej!

Lite tankar kring vidareutbildning...

Har jobbat med tre kompisar idag som har praktik på avdelning 48. Kul! Var löpare idag och har därför varit överallt och ingenstans. Som löpare har man hand om hela avdelningen och ska finnas till hands där man behövs. Det blir alltså en hel del dubbelskötningar! Ju mer jag jobbar, desto mer känner jag att jag valt rätt yrke. Känner verkligen att jag tycker det är roligt att jobba och att kunna gå till jobbet tidigt på morgonen utan suckar är något som känns viktigt för mig. Så därför är det ju extra skönt att känna som jag gör :)

Förra helgen när jag jobbade var första gången jag kände att jag nog inte vill jobba på en avdelning särskilt länge. Jag vet inte vad det var egentligen, förmodligen en massa saker som blåste upp tankar hos mig. Jag har egentligen aldrig känt att jag måste läsa vidare. Vissa vill vidareutbilda sig så snart som möjligt (de flesta vidareutbildningar kräver minst 1 års erfarenhet), men jag har aldrig känt så. Det enda som lockat mig någorlunda har varit att jobba med palliativ vård.

Vet egentligen inte vad det är som lockar, kanske att få en nära relation med både patient och anhöriga, kanske att verkligen känna att man har möjlighet att förbättra en persons liv som egentligen inte har någon bra utväg? Tungt, ja. Men förmodligen väldigt väldigt givande.. Vi får se. En sådan typ av vidareutbildning är absolut ingenting jag varken vill eller vågar nu. Jag tror man med fördel ska ha "levt" lite själv, kanske ha barn och varit med om motgångar. Finns säkert de som skulle klara av det galant vid 25-26 års ålder, men nja.. Jag skulle inte våga. Skulle ha svårt att tro på mig själv tror jag, svårt att tro att jag kan inge förtroende hos en familj vars liv står vid ett sådant vägskäl som en palliativ diagnos handlar om. Men någon gång i framtiden blir det nog...

Nu något helt annat! Var ju på Carls Krona i fredags och vi blev fotade. Tada! Haha! :) Bilden kommer från artikeln i Sydöstran.

Dagen då framtiden låg i mina händer...

Igår skrev vi vår nationella tentamen precis som resten av sjuksköterskestudenterna i andra delar av Sverige. Tentan var... ja... konstig? Konstiga frågor och vissa kändes väldigt orelevanta. Att exempelvis råda någon som har svårt att sova, och säga att det är bra om det är mörkt i rummet känns liksom inte som att jag behöver en sjuksköterskeexamen för att kunna säga..?
Efteråt kändes det inte alls bra för min del, men när jag pratat med bland annat Maria och Denise, kom vi fram till att vi skrivit hyffsat lika på många frågor. Så jag kanske inte var helt ute och cyklade ändå.. Det visar sig 29 april när resultatet läggs upp!

På kvällen igår var jag och Philip på Carls Krona tillsammans med mamma, Mats, Sophie och Eric. Mamma och Mats var nominerade i kategorin "Bästa Välbefinnande" med sitt företag Reborn. Dock vann Scandics uteservering, men det var ju superkul att de var nominerade! Nu siktar vi på 2011 i stället! ;)

Imorgon blir det dags för jobb igen, jag blir så glad när resursen ringer mig så jag får komma och jobba på avdelning 48. Trivs så himla bra där! Rätt roligt att jag och Denise satt och fikade innan idag och pratade om jobbet, hur bra vi trivs och att vi hoppades få jobba lite till snart. Och så får Denise jobba inatt och jag imorgon. Skitnöjda! En kul grej är ju dessutom att två kompisar som har praktik där jobbar i helgen, så kanske får vara deras undersköterska :)

Plugg och pyssel

På måndag är det dags för mittseminarium så eftermiddags publicerade jag och Maria vår uppsats. Vi är mycket nöjda, så hoppas vår kära examinator också är nöjd ;) Imorgon blir det lite plugg inför tentan på fredag, sen bara chill och ladda... Håll tummarna för mig!

Ikväll har jag pysslat! Är stolt över mig själv och dessutom nöjd med resultatet! Är dock inte helt färdig, ska skriva i korten också. Bild kommer när allt är klart! :)

Stackars Gonzo har varit hos veterinären idag och förmodligen har han en UVI. Imorgon ringer veterinären till mig och berättar odlingssvaret, så får vi se vad han får för recept. Lilla sötnos.. Men det är så skönt när man märker att han mår bättre.

Tentaångest

Tentaångesten börjar komma som ett brev på posten. Har dock mest ångest över att jag inte har panik inför fredag när vi har vår NKSE. Måste erkänna att jag inte har pluggat särskilt mycket och har känt att jag inte kunnat egentligen. Men nu får jag väl bita i det sura äpplet och skylla mig själv... Känns som det kan gå hur som helst, och det skapar ju lite (läs: mycket) stress...

Vår examen har snurrat lite i mina tankar idag med. Måste fixa inbjudningskort och skicka ut snart och har börjat fundera på mat att bjuda på. Frågan är om det är billigast att göra själv eller köpa från något cateringföretag. Ska kolla över alternativen.

Jag och Maria är mycket nöjda över oss själva dessutom! Vi har skrivit färdigt resultatet idag! Känns skitskönt, känns inte som det är världens berg att bestiga längre nu. Dock får vi se på måndag när vi har mittseminarium, kan ju bli massa förändringar och klagomål..

Oooh, kom på att jag måste skriva GRATTIS till Angelica som fått jobb som områdeschef inom Äldreförvaltningen! Stort grattis till henne, hon är så duktig!

En tråkig nyhet är att stackars Gonzo, min äldsta katt, är sjuk, förmodligen en urinvägsinfektion. Ska till veterinären imorgonbitti, så hoppas han kan få hjälp.

Ja, inte mycket att rapportera idag, så det får blir ett tråkigt inlägg som detta ikväll :P

Jobbjobbjobb

Har i helgen jobbat på avdelning 57 som är en medicinavdelning här i Karlskrona, med tre olika vårdlag: lunga, njure, diabetes. Vidgade mina vyer och tog mig an en annan avdelning och känner mig faktiskt stolt över mig själv som såg möjligheten och utmaningen i stället för att tacka nej och se det jobbiga med något nytt! Det är ju dessutom ett måste om jag vill åka till Norge till hösten.
Gårdagen var väl sådär måste jag säga, tyckte det va lite tråkig attityd från vissa, men alla andra va supergulliga! Kan bli rättså trött på de som tror att man ska kunna alla rutiner när man är där för första gången. Men men, så är det väl ibland. Idag har det i alla fall varit ännu bättre! Ganska roligt att vara runt och se olika avdelningar, vissa rutiner är ju bättre på en del och sämre på andra.

Har i alla fall varit skönt att jobba, är verkligen i behov av pengar till maj när vi bara för 4100 kr från CSN. Inget vidare alls faktiskt.

Well, har väl inte mycket annat jag orkar skriva just nu, återkommer i dagarna! Nattinatti!

Förföljd..?

Ska in och jobba på 48an ikväll! Ska bli skitkul, det var flera månader sen jag var där nu när jag tänker efter. Tror jag var där i oktober eller november sist, sen har det varit fullt upp med tentor och praktik. Är till och med lite nervös! Behövs tillskott i kassan, så det är ett måste. I och för sig inte direkt att jag lider av att gå dit ;) Ska bli kul!

Sitter och kondenserar och kodar, tjohej var det går! Jag och Maria är dessutom förföljda av två utbytesstudenter, varav den ena kom fram och skulle prata med mig i början av veckan. Det var ungefär så det började. Måste varit i måndags, jag och Maria satt och skrev och märker att två killar/män sitter och glor på oss sjukt mycket. När vi ska gå kommer den ena fram och ska prata med mig. Pinsamt, skämdes skitmycket, haha! Efter detta har dom under resten av veckan satt sig nära oss och allra helst i position så de kan titta. Inte så att de sätter sig med ryggen mot liksom.. Sjukt störande! Till råga på allt kom han fram idag igen och sa hej. Och det värsta var nog att Maria inte var här... Jaja, man ska väl inte vara för elak och kritisk, men orka med efterhängsna människor?

Sommarvikariat

Fick ett samtal från avdelningschefen på avdelning 48 där jag ska jobba i sommar. Fick lite info om vad som väntar och det känns sjukt att jag snart ska dit och jobba som SJUKSKÖTERSKA. Herregud, det är verkligen blandade känslor! Har mitt vik 6 juni - 28 augusti, kommer gå 90% och det känns jätteskönt! Ingångslönen här i Blekinge ligger på 21 100 kr för heltid, vilket faktiskt är bättre än vissa andra ställen i Sverige, bland annat Malmö (eller hela Skåne?) och Stockholm. Är ju inte världens fetaste lön direkt, men det var jag ju medveten om redan för 3 år sedan, så det är väl bara att gilla läget, även om jag (precis som andra sjuksköterskor) inte är helt nöjd. Men nu är ju läget som det är och jag är sjukt glad att jag har ett jobb till sommaren!
Chefen sa även att det ju faktiskt är en ung personalgrupp och folk får barn, och att många stannar kvar hos dem efter sommaren. Så kanske finns det en chans till någon slags förlängning, hoppas hoppas!

Med tanke på det där med lön var det en ganska intressant sak vi stötte på i helgen. Vi var ju på 25 års fest i Malmö och stod och pratade med en kille som jobbade på Skånemejerier. Han hade 180 kr/timme och det känns ju lite sådär? Haha. Däremot när han berättade om arbetsuppgifterna kände jag att jag gärna kan jobba för mindre peng men med myyyycket mer stimulerande arbetsuppgifter. Så som killen från Skånemejerier förklarade satt han ungefär och tittade på en maskin som limmade igen mjölkpaket, eller om det nu var en maskin som fyllde på mjölk(?), vilket i sig inte spelar så stor roll för det låter lika tråkigt båda två. Han var inte heller sen med att påpeka att det faktiskt var det tråkigaste jobbet som fanns och vi konstaterade att man borde bli mer eller mindre intellektuellt avvecklad genom att jobba så. Så känner lite som så att jag är glad att jag har 21 100 kr i lön för jag tycker verkligen jobbet är skitkul och stimulerande!

C-uppsats + psykbryt = sant

Det här med uppsatsskrivande kan verkligen vara en berg-och-dalbana. Det har verkligen gått bra de andra dagarna och vi har varit effektiva, men idag föll det för oss. Herregud, vi fick världens bryt framåt eftermiddagen och vi satt och gapskrattade i biblioteket. Vet inte om vi ska skylla på trötthet, dålig luft i bibblan, innehållsanalys eller Google-translate, men kan i alla fall meddela att vi la ner för dagen efter detta, haha! Ska bli intressant att se hur det går med den meningen imorgon.. Förhoppningsvis bättre!

Nu har vi fått in alla pengar till examensfesten som jag och Maria har tagit ansvar för att ordna till vår klass. 28 maj är det dags för fest och 1 juni tar vi examen! Den 1 juni ska vi vara i Fredrikskyrkan mitt på torget och jag blir så jäkla glad när jag tänker på den dagen. Jag kan inte fatta att vi är där om typ 8 veckor! Mette och Frida i klassen har tagit ansvar för organisering av examensdagen, t ex med bokning av kyrka, tillfråga lärare som ska hålla tal, etc. Vissa delar är klart om jag förstår det rätt, men vissa saker är inte i hamn än., men jag tror verkligen att tjejerna kommer fixa dagen kanon!

Dags att hoppa i säng snart, måste bara se klart på Big Brother :) Imorgon har vi handledarmöte kl 8.30, sen fortsätter vi med vår innehållsanalys!

Minderårig

Jag har blivit ganska van vid att jag ser ung ut och att de flesta tror att jag är runt 20 år. Just nu är jag bara jäkligt trött på det. Okej att dom kollar leg på systemet, det är jättebra. Men när jag inte kan köpa Alvedon på Ica blir jag faktiskt trött och rätt så irriterad så denna gången sa jag "ja jag är ju inte under 18 i alla fall" till kassörskan lite irriterat när jag skulle rota fram plånboken. Jag är medveten om att det kan vara svårt att bedöma ålder, men jag känner lite att jag gärna vill se ut ungefääär så gammal som jag är, dvs. 25 år...

Nåväl. Idag kör jag och Maria vidare med kvalitetsgranskning av de sista artiklarna. Igår flöt det på bra så det kändes riktigt bra!
Idag är det dessutom sista betalningsdag till examensfesten och igår kväll när jag kollade saknades endast 8 st. Är rätt imponerad!

Published with Blogger-droid v1.6.8